Vanliga frågor

Vad är tecken på att ventilationen kan vara dålig?

  • Kondens och imma på insidan av fönster, främst vintertid.
  • Imma på badrumsspeglarna stannar kvar längre än en halvtimme efter dusch (vanligt i äldre hus som är byggda för bad, inte dusch).
  • Luften känns instängd, luktar illa och känns tung.
  • Familjemedlemmarna har ofta huvudvärk utan känd orsak.
  • Stekos sprider sig i huset.
  • Allergier och rinnande näsa och ögon.
  • Dålig sömn.
Det vanliga är att man har tilluftsventiler i sovrum, vardagsrum samt eventuella allrum, och frånluftsventiler som suger ut gammal luft i köket (exempelvis via köksfläkten), badrummet samt andra våtutrymmen.



Finns det olika typer av ventilation?

Ja! I princip finns det tre typer av ventilation i ett hus eller fastighet:

  • Självdrag
  • Fläktstyrd frånluft
  • FTX (fläktstyrt till- och frånluftssystem med värmeåtervinning)
Olika typer av ventilation.



Hur fungerar självdrag?

Hus med självdrag saknar fläktar. Det gör att självdragsventilationen är beroende av uteklimatet. En stor skillnad i inne- och utetemperatur ger upphov till ett högt ventilationsflöde och på sommaren när temperaturen är jämnare blir ventilationsflödet lågt. Då kan du behöva ha fönster på glänt för att skapa luftomsättning.



Vad finns det för olika typer av ventilationssystem?

Det finns olika typer av ventilationssystem:

  • Självdrag (S)
  • Mekanisk frånluft (F)
  • Mekanisk frånluft med värmeåtervinning (FX)
  • Mekanisk från- och tilluft (FT)
  • Mekanisk från- och tilluft med (FTX) värmeåtervinning
S-ventilation
Självdragsventilation bygger på skillnaden mellan temperaturen ute och inne. Under året är det oftast varmare inomhus än utomhus och varm luft stiger uppåt genom frånluftskanalerna och ut till det fria. Det skapas då ett undertryck i huset som gör att ersättningsluften sugs in genom öppningar i byggnadsskalet, t ex springventiler i fönstren. Kontentan av detta blir att det blir bäst ventilation på vintern när det är kallt ute och sämst på sommaren. När det är varmare ute än inne blir det ingen ventilation alls. För att luften som kommer in i huset ska bli filtrerad, bör de tilluftsventiler som sitter i ytterväggarna vara moderna, försedda med filter som filtrerar bort de värsta föroreningarna. Fördelarna med systemet är att det är relativt underhållsfritt och billigt att installera. F-ventilation
Man eftersträvar idag mer kontrollerad ventilation och den enklaste formen är ett mekaniskt frånluftssystem, som är populär eftersom den är billig och enkel att installera. Man har då anslutit utsugspunkterna i kök, badrum, wc, klädkammare etc. till en fläkt via ett gemensamt kanalsystem. Friskluften kommer in ungefär på samma sätt som i system S och man kan tänka på att i ytterväggarna installera tillutftsdon med filter för att rena tilluften. Önskvärt är att sätta en frånluftventil i varje sovrum samt i vardagsrum, men i allmänhet blir det endast i våtutrymmena och kök via en spiskåpa. Luftflödet finns reglerat i NR men det skall minst vara 0,35 l/s m2. FX-ventilation
FX-ventilation fungerar som F-ventilation, men med tillägget att värmen i frånluften återvinns med hjälp av en värmepump/värmeväxlare. En sådan värmeåtervinning kan spara upp till 50 % av energin för uppvärmning av huset. FTX-ventilation
Målsättningen idag är att bygga täta hus. Om inneklimatet då inte ska bli outhärdligt måste huset förses med kontrollerad ventilation, ett sk mekaniskt till- och frånluftssystem, FT. Eftersom det samtidigt finns ett krav på att huset skall vara energisnålt, sätts en växlare in för värmeåtervinning, system FTX. Ca 60% av värmeinnehållet i frånluften kan återvinnas i växlaren och idag är det systemet det vanligaste i nyproduktion. Nackdelen med detta system är naturligtvis att det kräver ett större underhåll än de andra systemen. Exempelvis måste filtren kontrolleras och rengöras alternativt bytas ett par ggr om året. Dessutom kan det vara en viss risk för buller om aggregatet inte underhålles eller inte har monterats på rätt sätt.



Vilket ventilationssystem används idag?

På 70-talet så byggdes husen tätare men i början så gjordes inga ändringar i ventilationen. Därför har många hus byggda på den tiden dåligt fungerade självdrag på grund av att det är dåligt med luftventiler eftersom energi skulle sparas och man har ofta ingen hjälp av någon värme i skorstenen. Många hade skorsten men inte som huvudsaklig värmekälla och då var rökkanalen ofta stängd med hjälp av ett spjäll. Senare på 70-talet så kom frånluftsystemen och även en del installerade kompletta frånluft- och tilluftssystem. På 80- och 90-talet har ventilationssystem med fläkt och ventilationskanaler kommit. Vanligast är frånluftssystem (F-system) med en fläkt som suger ut luften men även fläkt som styr tilluften förekommer (FT-system). I många fall har man kompletterat med värmeåtervinning som ofta värmer tappvattnet samt vatten till uppvärmning, detta sköts av en frånluftsvärmepump. Nu börjar också FTX-system bli vanligt som styr tillförseln av både tilluften- och frånluften samt med återvinning så att den förbrukade luften på väg ut ur huset värmer upp den nya tilluften. Hus byggda under 2000-talet har nästan alltid mekanisk ventilation med värmeåtervinning, antingen frånluftsvärmepump eller FTX-aggregat. På 2010-talet och framåt så börjar passivhus och lågenergihus (lite mindre krav) bli vanligare och dessa är värmeisolerade hus som till stor del värms upp genom den energi som alstras i huset. Det innebär att överskottsenergin som blir från dig och dina hushållsapparater används som uppvärmning. Dessutom så saknas radiatorer eller golvvärmesystem utan istället värms huset upp av överskottsvärme från kyl, frys, TV, datorer och annan elektronisk utrustning samt de som bor i huset. Därför sköts ventilationen av FTX-aggregat som är en mekanisk till och frånluftsventilation med värmeväxlare så kallad FTX-ventilation. Aggregatet bör ha en hög verkningsgrad på ca 85 %. Solpaneler kommer dessutom antagligen bli vanligare och då kommer husen producera mer energi än vad det åtgår för driften.