Vanliga frågor
Vad är tecken på att ventilationen kan vara dålig?
-
Kondens och imma på insidan av fönster, främst vintertid. -
Imma på badrumsspeglarna stannar kvar längre än en halvtimme efter dusch (vanligt i äldre hus som är byggda för bad, inte dusch). -
Luften känns instängd, luktar illa och känns tung. -
Familjemedlemmarna har ofta huvudvärk utan känd orsak. -
Stekos sprider sig i huset. -
Allergier och rinnande näsa och ögon. -
Dålig sömn.
Finns det olika typer av ventilation?
-
Självdrag -
Fläktstyrd frånluft -
FTX (fläktstyrt till- och frånluftssystem med värmeåtervinning)
Hur fungerar självdrag?
Hus med självdrag saknar fläktar. Det gör att självdragsventilationen är beroende av uteklimatet. En stor skillnad i inne- och utetemperatur ger upphov till ett högt ventilationsflöde och på sommaren när temperaturen är jämnare blir ventilationsflödet lågt. Då kan du behöva ha fönster på glänt för att skapa luftomsättning.
Vad finns det för olika typer av ventilationssystem?
Det finns olika typer av ventilationssystem:
-
Självdrag (S)
-
Mekanisk frånluft (F)
-
Mekanisk frånluft med värmeåtervinning (FX)
-
Mekanisk från- och tilluft (FT)
-
Mekanisk från- och tilluft med (FTX) värmeåtervinning
Självdragsventilation bygger på skillnaden mellan temperaturen ute och inne. Under året är det oftast varmare inomhus än utomhus och varm luft stiger uppåt genom frånluftskanalerna och ut till det fria. Det skapas då ett undertryck i huset som gör att ersättningsluften sugs in genom öppningar i byggnadsskalet, t ex springventiler i fönstren. Kontentan av detta blir att det blir bäst ventilation på vintern när det är kallt ute och sämst på sommaren. När det är varmare ute än inne blir det ingen ventilation alls. För att luften som kommer in i huset ska bli filtrerad, bör de tilluftsventiler som sitter i ytterväggarna vara moderna, försedda med filter som filtrerar bort de värsta föroreningarna. Fördelarna med systemet är att det är relativt underhållsfritt och billigt att installera.
Man eftersträvar idag mer kontrollerad ventilation och den enklaste formen är ett mekaniskt frånluftssystem, som är populär eftersom den är billig och enkel att installera. Man har då anslutit utsugspunkterna i kök, badrum, wc, klädkammare etc. till en fläkt via ett gemensamt kanalsystem. Friskluften kommer in ungefär på samma sätt som i system S och man kan tänka på att i ytterväggarna installera tillutftsdon med filter för att rena tilluften. Önskvärt är att sätta en frånluftventil i varje sovrum samt i vardagsrum, men i allmänhet blir det endast i våtutrymmena och kök via en spiskåpa. Luftflödet finns reglerat i NR men det skall minst vara 0,35 l/s m2.
FX-ventilation fungerar som F-ventilation, men med tillägget att värmen i frånluften återvinns med hjälp av en värmepump/värmeväxlare. En sådan värmeåtervinning kan spara upp till 50 % av energin för uppvärmning av huset.
Målsättningen idag är att bygga täta hus. Om inneklimatet då inte ska bli outhärdligt måste huset förses med kontrollerad ventilation, ett sk mekaniskt till- och frånluftssystem, FT. Eftersom det samtidigt finns ett krav på att huset skall vara energisnålt, sätts en växlare in för värmeåtervinning, system FTX. Ca 60% av värmeinnehållet i frånluften kan återvinnas i växlaren och idag är det systemet det vanligaste i nyproduktion. Nackdelen med detta system är naturligtvis att det kräver ett större underhåll än de andra systemen. Exempelvis måste filtren kontrolleras och rengöras alternativt bytas ett par ggr om året. Dessutom kan det vara en viss risk för buller om aggregatet inte underhålles eller inte har monterats på rätt sätt.
Vilket ventilationssystem används idag?